Det är någon sorts Headbangers Ball-special på TV denna helg (dock producerat av VH1 kan man säga till HBs försvar). Jag blev faktiskt riktigt arg på vilka jävla nollor som var med och vilka låtar de hade med på den listan. Dels så var nästan alla låtar från 80-talet och de vägrade ta hänsyn till hur hårdrocken såg ut då, om tio år kommer vi (förhoppningsvis) håna all Nu Metal som ges ut.
Men hur i helvete de fick med Mother av Danzig och Last in Line med Dio som några av de sämsta hårdrocklåtarna är för mig helt obegripligt. Båda de låtarna skulle ha chans att hamna på topp 40 på min lista. Scott Ian var den enda av recensenterna som kom undan med hedern i behåll. Han sa angående Mother att det var en av de sämsta låtarna Danzig gjort men att den ändå räknas som Beethoven jämfört med de andra låtarna på listan. Henry Rollins gjorde bort sig, förstår verkligen inte varför han var med där, men den stora frågan är hur de andra recensenterna fick vara med överhuvudtaget. Se på dem liksom:
Med tråkiga amerikanska dissar försökte de förklara varför låtarna var dåliga. Jag kan komma på tio skäl varför de själva, bara på basis av hur de ser ut, inte har någon som helst rätt att ens prata om hårdrock. Det var tröttsamma skämt om att det inte är hårdrock att sjunga om kärlek eller om att sångaren/bandet var omanligt. Det enda roliga var att någon påpekade att ett argument mot att det finns en gud var det kristna hårdrocksbandet Strypers låtar. Ingen gud skulle tillåta sånt.
Och vilken låt var sämst då? Jo, Final Countdown med Europe. Kanske inte min favorit men en klassisk låt med ett av världshistoriens mest catchiga synthriff. Det gör det inte nödvändigtvis till en bra låt men den är långt ifrån den sämsta iallafall.
_____________________________________________________________________________________________________________
Konflikt: Syrran och Redundans om kollektivtrafik och sånt, akuhujan vill bli flata och Topp-Petter gillar anonymitet
Intressant för hårdrockare. Andra bloggar om: hårdrock, mtv, headbangers ball, metal
8 kommentarer
Comments RSS TrackBack Identifier URI
Red Metal 
[…] för fullt; Akujuhan drömmer om att vara homosexuell, Jordränta kämpar för media värd namnet, Redmetal nördar loss på hårdrock, redundans skriver bra (som vanligt) om (som vanligt) bostadspolitik och […]
Sådana där listor är förkastliga. Jag har aldrig förstått mig på hur en samling avdankade och förmodligen redan passé recensenter skapar sina listor. Aningen är de bittra över sitt jobb och då tar ut sitt missnöje på att skapa någon lista där de dissar de stora. Jag blir inte ens irriterad, min smak är min egen och till stor del inte ens i närheten av vare sig din, någons på VH1 eller min närmsta kompis.
vilket trams. kärlek är huvudinnehållet i mägnder med bra hårdrockslåtar. de förminskar verkligen hårdrock genom att säga att det måste hålla sig inom machodominerade hjärndöda ämnen. se på Ghotenburg death, en genre vars texter baserar mycket på relationer, mänskliga problem, kärlek etc – hårdrock är ett konstuttryck som alla andra, och om den kan uttrycka kärlek och liknande är det ju bara bra.
[…] konflikter hos Akuhujan, Petter, Red metal. Andra bloggar om: egoism, avtrubbning, lidande, […]
haha vilka underbara miffos 😀 men en sak jag funderar på, hur ser motsvarande hårdrocksbrudar ut? Finns det i samma kaliber?
Tja det var med några brudar, men de såg helt vanliga ut typ. Grejen var att de hade tagit med folk som skulöle vara bra på att göra roliga dissar snarare än att kunna något om hårdrock.
Jag håller med isabelle och tomczek för övrigt.
Klart de ska tycka att the Final Countdown är sämsta låten, annars hade de ju tyckt som alla andra gjorde/gör och då inte varit särskilt alternativa. Även hårdrockare vill vara indie på det de håller på med! ,)
Fast de flesta ”hårdrockare” tycker ju att Final Countdown är den sämsta låten eftersom den inte är trve.