Nej!

In the beginning is the scream. We scream.

When we write or when we read, it is easy to forget that the beginning is not the word, but the scream. Faced with the mutilation of human lives by capitalism, a scream of sadness, a scream of horror, a scream of anger, a scream of refusal: NO.

Och det verkar irländarna också tycka. Det är skönt att det är så jävla lätt att vara konservativ och säga nej och det är något positivt. Jag tror dock inte att det har någon större effekt i långa loppet, de kommer driva igenom större delen av fördraget ändå. Gå lite kringelikrokvägar i paragraferna och så blir det som de vill ändå. Men alltid lite kul med näsknäppar som sagt.

Andra glada nyheter är att jag ska se Iron Maiden och At the Gates i sommar. At the Gates såg jag någon gång runt 93 och tyckte inte de var nåt speciellt men sen blev jag äldre och smartare. ”Den som inte ogillar At the Gates när man är ung har inget hjärta, den som inte gillar At the Gates när man är gammal har ingen hjärna”

För övrigt vill jag rekommendera Jespers inlägg om FRA-lagen och moralpaniken bland liberalerna. Kom igen, allt avlyssnas ändå.

Petter skriver också bra om populism på Dagens Konflikt. den udda vinkeln har en bra serie och aktivism och Müller om arbetsförmedlingen

2 kommentarer

  1. iofs är det jag som skriver om aktivismen, men props till reciprocity också. 😉

  2. ok rätt ska väl vara rätt då (havverist)


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna ett svar till zwitterjon Avbryt svar