Dödsmetallen och jag

Om någon hoppas på en fin och teoretisk översikt av dödsmetall får man nog söka sig någon annanstans. Jag tänkte istället skriva lite om min relation till dödsmetallen.

Jag började lyssna på hårdrock någongång i slutet av 80-talet. Tog min storebrorsas musiksmak och började lyssna på samma band som han lyssnade på. Det var framförallt Iron Maiden och Dio som gällde men även Megadeth och Slayer. När 90-talet kom började dödsmetallen bli populär. Jag gick på konserter (Unleashed, Demolition Hammer, Entombed, Massacre etc) med mina kompisar men gillade egentligen aldrig musiken då. Den första dödslåten jag verkligen gillade var Lack of Comprehension av Death (den visades som video på det gamla hårdrocksprogramet Diezel har jag för mig). Jag kan fortfarande rysa av välbehag av introt och kommer väl ihåg när jag lärde mig det på gitarr. När jag precis börjat spela var mitt stora mål med gitarrspelet att kunna spela den (men jag har faktiskt aldrig orkat lära mig den tyvärr). Scream Bloody Gore – Deaths första platta (1987) är dessutom tidernas bästa namn på en skiva.

När Entombed släppte Wolverine Blues 1994 blev det nytt ljud i skällan. 10 låtar grym döds som sopade gatan med vad som tidigare gjorts inom genren genom att göra musiken svängigare och bluesigare men bibehålla det typiska soundet av klassiska Entombed. Åhh!

Men efter det så lyssnade jag knappt på döds alls, jag fortsatte dock följa Entombed när de lämnade och kom tillbaka till dödsmetallen. Iallafall, mågon gång i våras fick jag något infall och laddade hem At the Gates skivorna Terminal Spirit Disease och Slaughter of the Soul, och herregud vad bra. Helt plötsligt öppnade sig en ny värld kändes det som. 10 år efter bäst-före-datum och långt efter grymma band splittrats. Jag tror jag har sett At the Gates 2-3 gånger utan att uppskatta det alls. Fan.

Här kommer några måsten inom dödsmetallen:

Låt – Skiva – Artist
In the Flesh – Uprisning – Entombed
Wolverine Blues – Wolverine Blues – Entomed
The Swarm – Terminal Spirit Disease – At the Gates
Blinded by Fear – Slaughter of the Soul – At the Gates
Lack of Comprehension – Human – Death

Det är utan tvekan något extra intressant med svensk dödsmetall.

Andra bloggar om: , , ,

Annonser

15 kommentarer

  1. ”Upptäck” Death igen för fan! 😀
    Sedan är ju Entombeds ”Clandestine” och ”Left Hand Path” helt fantastiska.

    Om du är sugen efter mer så kan du titta in Class 6(66) på Global Domination. http://www.globaldomination.se/class666/

  2. Ja jag lyssnade faktiskt igenom Scream Bloody Gore och Human i dag och det var riktigt bra. Ett par lyssningar till och sen är jag nog hemma.

  3. Jag har en teori om att hårdrocksperioden är en naturlig del i den manliga utvecklingen. Finns det Män som _inte varit hårdrockare..? 😉

  4. Jag har någon speciell relation till just Death. Det är något med Chuck och hans röst, å andra sidan är inte själva musiken fy skam heller, men Chuck är nog fan den bästa vokalisten inom dödsmetallen. Det är rent, hårt och brutalt.

  5. Dr. sidekick : Jag har aldrig varit hårdrockare. Men så har jag liten tilltro till min kuk och dålig skäggväxt också? Kan det ha med varandra att göra tro?

    /orolig syntare

  6. Eh, Scream Bloody Gore? Vad håller du på med, Hobo, du har fanimej alltid fel när det kommer till hårdrock, ALLTID. Deaths bästa heter Symbolic, jag ställer duellerar slanbella mot alla som tycker annorlunda.

  7. Nej, Human (eller Individual Thought Patterns).

  8. Claus
    Nej du har dålig smak, ”Hej jag heter Clausewitz och jag gillar Morbid Angel bättre än Entombed”. Skärp dig.

    Jarmo
    De har ju också typ bästa namnet och var först typ.

    Sidekick
    Ja, det är jävligt grabbigt. Jag ska skriva ett inläggom det någongång men jag hittar ingen vettig ingång. Kanske är biologismen det jag ska leta i…

  9. haha Redundans, tack för att du är så öppenhjärtlig. Fortsätt med synthen och snart ska ja se att till du får följa med på separatistkvinnokampsfest. 🙂

    Seeyouinhell: långt hår, smink, rätt mycket nakna manliga överkroppar.. det är matcho som fan. 🙂
    Föresten, tufft med såna tjejer som ”growlar”(?? heter det va eller?)

  10. Och jo biologismen är ju som alltid den enda rätta ingången.

  11. At The Gates och deras Slaughter Of The Soul är en tidlös milstolpe! Lyssnar fortfarande ofta på den plattan!

  12. ja, många anser ju inte svensk döds vara äkta. in flames o dyl te x.

  13. I nFlames är väl inte helt klockren döds iofs men många andra band har ju sjukt mycket cred i dödsvärlden.

  14. Finns inget fulare ord i dagens musikscen som In Flames. Jävligt tragiskt och trångsynt faktiskt…

  15. Fram till och med Colony så sågs ju In Flames vara ett av de mer stilbildande Göteborgsbanden tillsammans med redan nämnda At the Gates, Haunted och Dark Tranquillity m.fl. I dag tycker jag dock inte att In Flames har speciellt mycket kvar att göra med den scen som det en gång tillhörde.


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s