t.A.T.u och kommunismen del 1.

Ok, t.A.T.u är inget hårdrocksband. Men jag tänkte ändå skriva lite om dem. Skivan Dangerous and moving (bara genom namnet förstår man att det är något speciellt med skivan) från 2005 går utmärkt att tolka med automarxistiska glasög, ehh, hörlurar. Något genomgående för skivan är ordet ”oss” att de med det ordet vill fokusera på arbetarklassen som drivande och viktig, snarare än något reaktivt är en självklarhet.

Well well, jag tänkte iallafall börja med låten We Shout (som alldeles uppenbart är en parafras på John Holloways helt jävla briljanta Change the World Without Taking Power – The Meaning of Revolution Today (som kan läsas i sin helhet i länken)). De inledande meningarna i boken är:

In the beginning is the scream. We scream.

When we write or when we read, it is easy to forget that the beginning is not the word, but the scream. Faced with the mutilation of human lives by capitalism, a scream of sadness, a scream of horror, a scream of anger, a scream of refusal: NO.

The starting point of theoretical reflection is opposition, negativity, struggle. It is from rage that thought is born, not from the pose of reason, not from the reasoned-sitting-back-and-reflecting-on-the-mysteries-of-existence that is the conventional image of the thinker

We start from negation, from dissonance. The dissonance can take many shapes. An inarticulate mumble of discontent, tears of frustration, a scream of rage, a confident roar. An unease, a confusion, a longing, a critical vibration.

Det är i att negera allt börjar alltså, i att säga nej. Vår kamp för något annat, något bättre börjar i att vi motsätter oss något, inte i att vi är snälla och fina människor som har kommit fram till något. Redundans skriver mycket bra om det i sin blogg. Att hur mång av dagens vänsterliberaler sitter på upphöjda positioner och tycker saker och sätter sig över motståndet.

We Shout handlar inte riktigt om detta men delvis. Inom leninstisk marxism (där också socialdemokratin hamnar) finns Partiet som ett avant garde för att berätta för arbetarklassen vad de ska göra. Vi ser tydligt i den första versen hur t.A.T.u beskriver hur arbetarklassens autonoma kamp rekupereras av Partiet.

I will forget my dreams
Nothing is what it seems
I will effect you
I will protect you
From all the crazy schemes

Partiet fungerar för att dämpa de spontana klasskonflikter som finns överallt till förmån för deras egna linje.

You traded in your wings
For everything freedom brings
You never left me
You never let me
See what this feeling means

De erbjuder en trygghet, Sverige är ett talande exempel på detta. Hur rörelsen från arbetarklassen stöps och formas in i en samförståndsanda. Hur många vet att Sverige hade flest strejker i världen under tidigt 1900-tal?

Everything that you feel
Is everything that I feel
So when we dream
We shout…

We shout…

Egan känslor och passioner underordnas Partiets logik, men det finns alltid ett motstånd även mot detta. I vår drömmar finns tron på att det inte behöver vara så här. Därefter en direkt koppling till Holloways skrik. Vi skriker; lönearbetet finns kvar, kapitalismen finns kvar! oavsett om vi har tandförsäkring, mat på bordet och fri sjukvård.

You say it’s all complex
Passion can pass for less
We never bothered
Telling each other
What we were bound to guess
Will anybody care
We could go anywhere
Going through danger
Talking to strangers
Will there be someone there

Splittringen mellan oss hindrar verkliga framsteg. Vi vågar inte tala med varandra eftersom vi luras att tro att det inte blir bättre än så här. Vi ska luta oss tillbaka och låta oss styras, låta oss ledas istället för att själva ta initiativet till förändring.

Everything that you feel
Is everything that I feel
So when we dream
We shout…

We shout…
We shout…

Så vackert och så intressant

Andra bloggar om: , ,

Annonser

2 kommentarer

  1. Jag vackert är det med all säkerhet. Fruktansvärt vackert. Låtraderna ”You say it’s all complex. Passion can pass for less. We never bothered. Telling each other what we were bound to guess” påminner mig om en text som sjungs av twiggy pop om politikens förfrämligande i låten Ett enkelt svar.

  2. intressant reflektion, trodde absolut att de bara skrev texter om kärlek. det här ger en ny dimension åt det hela


Comments RSS TrackBack Identifier URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s